* Ökad produktion av mjölksyra (laktat): Under intensiv träning, särskilt när syreförsörjningen inte kan hålla jämna steg med energibehovet (anaerob metabolism), bryts glukos för att producera ATP (energi) och laktat. Ackumuleringen av laktat är förknippat med ökade vätejoner (H+), vilket sänker pH.
* Produktion av koldioxid (CO2): Aerob metabolism ökar också under träning och producerar CO2. När CO2 upplöses i kroppsvätskor (inklusive muskelvävnad) bildar den kolsyra, som dissocieras till vätejoner (H+) och bikarbonatjoner (HCO3-), vilket sänker pH.
* ATP -hydrolys: ATP är uppdelat för att ge energi för muskelkontraktion. Hydrolysen av ATP frisätter vätejoner (H+), vilket bidrar till minskningen av pH.
* Frigöring av vätejoner från andra metaboliska processer: Andra metaboliska processer i muskeln kan också frisätta vätejoner.
Nedgången i pH kan bidra till muskeltrötthet genom att störa olika processer involverade i muskelkontraktion, såsom enzymaktivitet och jontransport.
Det är emellertid viktigt att notera att kroppen har buffringssystem för att hjälpa till att mildra minskningen av pH, men under intensiv träning kan dessa buffringssystem överväldigas, vilket leder till en mer signifikant minskning av pH.