1. Färgämne föregångare (färgämnen):
* Direktfärgämnen: Dessa färgämnen är förformade och kräver inte oxidation för att utveckla färg. De sätter färg direkt på håraxeln. Vanliga blå direkta färgämnen inkluderar:
* Acidblått färgämnen (t.ex. syrblått 9, Acid Blue 62): Dessa är anjoniska färgämnen som lätt lockas till de positivt laddade proteinerna i håret.
* Grundläggande blå färgämnen (t.ex. Basic Blue 99, Basic Blue 41): Dessa är katjoniska färgämnen som följer den negativt laddade hårytan. De ger ofta ljusare, mer livliga blues.
* oxidativa färgämnen: Vissa permanenta eller demi-permanenta blå hårfärgningar kan använda en kombination av färgämne föregångare som reagerar med en oxidationsmedel för att bilda större, permanenta färgmolekyler i håraxeln. Dessa är mindre vanliga i livliga blå nyanser, eftersom direkta färgämnen vanligtvis föredras för dem.
2. Utvecklare (oxidatorer):
* väteperoxid (H2O2): Detta är den vanligaste utvecklaren. Det öppnar upp hårkutningarna, vilket gör att färgmolekylerna kan tränga igenom. Det lättar också det naturliga hårpigmentet i viss utsträckning, vilket gör att den blå färgen kan dyka upp bättre. Koncentrationen av peroxid bestämmer lyftgraden (blixt). Semi-permanenta färgämnen innehåller vanligtvis inte peroxid eller innehåller den i mycket låga koncentrationer.
* Andra oxidationsmedel: I vissa formuleringar kan andra oxiderande medel som natriumperborat eller ureaperoxid användas.
3. Alkalizing Agents:
* ammoniak (NH3): Ammoniak sväller håraxeln, vilket gör att färgämnen och utvecklaren kan tränga mer effektivt. Det hjälper också att aktivera utvecklaren.
* etanolamin (MEA) eller aminometylpropanol (AMP): Dessa används ofta som ammoniakersättningar. De är mindre hårda än ammoniak men kanske inte ger en intensiv färg eller lyft. De är vanliga i "ammoniakfria" formuleringar.
4. Lösningsmedel:
* Vatten (H2O): Det primära lösningsmedlet i de flesta hårfärgningar.
* Alkoholer (t.ex. isopropylalkohol, etanol): Hjälp till att lösa upp färgmolekylerna och kan hjälpa till att penetrera.
* glykoler (t.ex. propylenglykol): Handla som humektanter och hjälper till att behålla fukt i håret.
5. Ytaktiva ämnen (tvättmedel/emulgatorer):
* Dessa hjälper till att våta håret, emulgera färgingredienserna och säkerställa jämn fördelning. Exempel inkluderar:
* natriumlaurylsulfat (SLS)
* Cocamidopropyl Betaine
6. Förtjockningsmedel och stabilisatorer:
* Dessa ger färgämnet den önskade viskositeten och hjälper till att förhindra att ingredienserna separeras. Exempel inkluderar:
* carbomer
* cellulosa gummi
7. Balsam och fuktighetskräm:
* Dessa läggs till för att skydda och hydrera håret under färgningsprocessen. Exempel inkluderar:
* silikoner (t.ex. dimetikon)
* oljor (t.ex. arganolja, kokosnötsolja)
* glycerin
* Panthenol (pro-vitamin B5)
8. pH -justerare:
* citronsyra: Används för att justera färgämnets pH för att säkerställa optimal färgutveckling och stabilitet.
9. Dofter:
* Tillsatt för att maskera den kemiska lukten för de andra ingredienserna.
10. Konserveringsmedel:
* Förhindra tillväxten av bakterier och svampar i färgämnet. Exempel inkluderar:
* fenoxietanol
* kaliumsorbate
Viktiga överväganden:
* Intensitet och livslängd: Semi-permanenta blå färgämnen, ofta kallade "direkta färgämnen" eller "fläckfärgämnen", är de vanligaste för livliga blues. Dessa bleknar snabbare än permanenta färgämnen.
* Hårporositet: Poröst hår tenderar att absorbera färg snabbare, men det förlorar också färg snabbare.
* Förbelysning: För att uppnå en riktig, ljusblå måste du ofta bleka håret till en mycket lätt blondin (nivå 9 eller 10) först, särskilt om ditt hår är naturligt mörkt. Blått färgämne som appliceras på mörkt hår kommer sannolikt att resultera i en lerig eller grönaktig nyans.
* allergier: Utför alltid ett patch -test innan du applicerar hårfärg för att kontrollera för allergiska reaktioner.
Läs etiketten!
Det bästa sättet att veta exakt vad som finns i ett visst blått hårfärg är att läsa ingredienslistan på produktförpackningen. Ingredienser listas vanligtvis i fallande koncentrationsordning. Var medveten om att ingredienslistor kan vara långa och använda tekniska kemiska namn.